Text med kvalitet

Författare: Anna Morin

Vilket år vi har haft!

Vilken vecka vi ha haft! säger Annika Lantz i Lantzkampen varje fredag. Vilket år vi har haft! säger jag nu.

Jag och kollegan sätter samman rapporter till Sida om det gångs årets kommunikationsprojekt. Det som svischade förbi i form av aktiviteter och arrangemang, produktioner och lanseringar, utskick och utvärderingar, möten och deadlines och ibland allt samtidigt, då det varit som att arbeta inne i en centrifug på högsta hastighet.

Nu tar vi ett par lägre andetag och dokumenterar och reflekterar. Precis som i Lantzkampen kan vi summera, lära av blunders och glädjas åt de saker som gått i lås. Vilket år vi har haft!

Se och läs materialen från projektet Our solution: Inclusion på MyRights hemsida. Möt personer med funktionsvariationer och lär mer om varför alla måste inkluderas om de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 ska uppnås. To Face Life och Att erövra världen, skribent Andreas Lönnqvist och filmmakare Slutet är nära.

Ord för ord, med Grammatikbokmalen

Jag hade en lärare i mellanstadiet som tyckte att vi skulle lära oss grammatik. Även ord för substantivens pluralformer – deklinationer. Det fick upprepas ett par gånger innan det satt: de-kli-na-tioner. Likt Karlssons klister fastnar saker som hjärnan utsätts för upprepade gånger i nioårsåldern. Texten till Carolas Främling till exempel. Och ramsan: or, ar, er, r, n och lika. Pluraländelser för svenska substantiv.

Annars heter alla små ordändelser som läggs längst bak på ordet suffix, vilket är ett ord jag gillar. Kanske för att det förenklat många av mina textsamtal, specifika ord för ord och satsdelar hjälper till vid textbearbetning och korrekturläsning, kanske för att det påminner om det mjuka ordet för mystisk islam – sufism som jag tidigt hörde att författaren Torbjörn Säfve räknade sig till, kanske för att prefixet i suffix kan sägas vara SUF och att syndikalistiska ungdomsförbundet passar att dyka upp och förändra vad helst det väljer att haka på, som till exempel slutet på ett ord då. På det hela taget ger ett vackert ord som suffix oändliga associationer.

Okej, jag kunde alltså deklinationer och suffix sedan tidigare, men när jag nu som medelålders självvalt läser en skojig grammatikbok lär jag mig nya favoriter:

Elativ – kasus för rörelse ut ur. Inget vi har i svenskan, men en slags förändrande form som tilltalar mig. Sara  Lövestam skriver i sin bok Grejen med substantiv att ”Det enda som är kul med kasus är att nästan alla rimmar på varandra. Kom ihåg det, när du skriver en dikt och inte hittar något som rimmar på ´liv´”.  Inspirerad skaldar jag: Livexit kan bli mitt språks elativ, för när någon lämnar sitt liv.

Reciproka pronomen – ett pronomen som beskriver ömsesidighet. Det finns bara ett på svenska: varandra. Hade det inte varit fint med fler?

Bahuvrihi – en  sammansättning som beskriver en del av något som får representera den person eller sak det tillhör. Bahuvrihi är ”mycket ris” på sanskrit och har fått betydelsen ”rik man”. Just idag kunde en lämplig bahuvrihi för mig vara Grammatikbokmalen.

 

Tips: På bokrean finns Sara Lövestams Grejen med verb och Grejen med substantiv för 79 kronor styck.

Mönstra din pianopall & andra möjligheter

sommarkurs_lilafilter.jpg

Katalogen Sveriges folkhögskolor 2018 är ute nu. Den innehåller en översikt av landets 154 folkhögskolor, fakta om skolformen och några reportage. Deltagarstyrt lärande för vuxna. Allt från Allmän kurs till Socialpedagogisk yrkesutbildning. Så himla bra.

I samma veva kommer folkhögskolornas sommarkurskatalog. Den brukar vara kul att bläddra i. Roliga rubriker i Sommarkurser 2018 är Må bra till häst, Smaka på Gotland och Hitta din egen clown. Mönstra din pianopall måste väl anses vara en rejält specialiserad utbildning?

Kurskatalogerna förvandlar mig till Kalle i gamla barnprogrammet med Kalles klätterträd. Han fantiserade alltid om att arbeta i olika yrken, hur skulle det vara? Jag drömmer mig bort och fotograferar på Österlen, lär mig teckenspråk i Dalarna, eller kanske ägnar jag en helg åt att smaka på Gotland? Lära, smaka, uppleva nytt.

För många är folkhögskolor en viktig chans till grundutbildning, för andra ett steg till en längre utbildning. För mig är det mest en dröm, men en viktig sådan. Att veta att möjligheterna finns där.

I år fyller folkhögskolorna i Sverige 150 år – grattis! Med önskan om att ni fortsätter med folkbildning, fortbildning och rolig inspiration minst lika länge till.

Länk till Sveriges folkhögskolor 2018 där jag har intervjuat kursdeltagare från Sommanbygdens folkhögskola.

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén